Lokala druvsorter från Moldavien
Lokala moldaviska druvsorter omfattar Rara Neagră, Fetească Neagră, Fetească Regală och
Fetească Albă.
Fetească Albă
Detta är en uråldrig sort som odlats i regionen i århundraden. Den härstammar från ”ursprungsdruvan” Fetească Regală (tillsammans med sorten ”Frâncușa”), med ursprung i Transsylvanien i Rumänien, och har odlats i Republiken Moldavien i flera decennier innan vinlusen (phylloxera) dök upp i landet. Viner som framställs av dessa druvor är fina och delikata, lätta och friska, med blommiga aromer. Sorten odlas i de flesta regioner i Rumänien, Moldavien, Ungern, Ukraina och Tyskland.
Ursprung: Det är en vit klonvariation av den inhemska sorten Fetească Neagră med ursprung i Moldovaområdet i Rumänien.
Synonymer: 52 synonymer, bl.a. Poama fetei, Fetița, Păsăreasca albă, Leanca m.fl.
Areal i Rumänien: över 10 000 ha.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): 651 ha, varav 370 ha registrerade för produktion av vinprodukter med SGB. Sorten intar förstaplatsen bland de inhemska sorterna sett till areal.
Druvsorten Fetească Albă är utmärkt för produktion av torra, halvtorra, halvsöta och mousserande vita viner. Vinerna är fina och delikata; aromen påminner om doften av vinrankor, akaciablommor, ängsblommor, citrus och grönt äpple – lätt och fräsch.
Fetească Regală
Sorten upptäcktes på 1920-talet nära Sighișoara i Rumänien. Det är en halvaromatisk sort som är resultatet av en naturlig korsning. Sorten kännetecknas av en arom av blommor och grapefrukt med inslag av färskt päron och citrus. Dessa druvor har dock vanligtvis en mycket fylligare och mer texturrik smak än sina ursprungssorter.
Ursprung: korsning av Fetească Albă och Grasă de Cotnari.
Synonymer: 32 synonymer, bl.a. Dănășeana, Galbena de Ardeal, Feteasca muscatnaia m.fl.
Utbredning: odlas i de flesta regioner i Rumänien och i Republiken Moldavien.
Areal i Rumänien: 12 639,32 ha.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): andraplatsen bland de inhemska sorterna sett till areal; 299 ha, varav 72 ha registrerade för produktion av vinprodukter med SGB.
Druvor av denna sort har en typisk arom av blommor och grapefrukt med inslag av färskt päron och citrus, men har vanligtvis en fylligare och mer texturrik smak än sina ”ursprungsdruvor”. Av Fetească Regală kan man framställa medelfylliga viner när de lagras på rostfritt stål och fylliga viner när de fatlagras, med intensiva aromer och stor lagringspotential. De fina tanninerna i druvskalet bidrar som en motståndsfaktor vid lagring.
Fetească Neagră
Man tror att sorten är mer än 2 000 år gammal och har sitt ursprung i Prut River valley i den sydvästra delen av Republiken Moldavien. Den antas ha odlats direkt från vilda plantor. Druvan kan ge rödviner av hög kvalitet med aromer av vilda, mörkröda körsbär, kännetecknade av en koncentrerad bärsmak och en god struktur. Frön av Fetească Neagră har påträffats i fornlämningar i Rumänien som är mer än 2 000 år gamla.
Ursprung: Nyare DNA-profilering tyder på att sorten inte är en mutation av den vita sorten Fetească Albă, som också odlas i stor omfattning i Rumänien, vilket man tidigare trodde. Det finns minst fyra olika typer av Fetească Neagră; dessa mutationer tyder på att druvsorten är förhållandevis gammal i sig.
Synonymer: Swallowtail, Black Bird, Black Face Grape (RO/MD), Chornaya Fetyaska (RUS), Fekete Leányka (HUN), Mädchentraube Schwarz, Schwarze Mädchentraube (DE).
Utbredning: odlas särskilt i vinregionerna Muntenien och Oltenienkullarna, Moldaviakullarna, Banat, Crișana och Maramureș, Dobrudjakullarna, Donauterrasserna och den transsylvanska platån. En av de mest odlade sorterna i Republiken Moldavien.
Areal i Rumänien: 2 971,9 ha.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): tredjeplatsen bland de inhemska sorterna sett till areal; 242 ha, varav 54 ha registrerade för produktion av vinprodukter med SGB.
Av denna sort kan man framställa både speciella roséviner och rödviner som kan lagras på kvalitetsträ och därefter på flaska, vilket ger viner av hög klass med en uttalad typicitet.
Aromprofil: arom av bär, körsbär, plommon och svarta russin, lätt kryddig och påminnande om kanel, svartpeppar, kryddpeppar eller vanilj, och blir rikare och finare med åldern.
Rară Neagră
Detta är en gammal druvsort som man tror odlades i sydöstra Rumänien och på Republiken Moldaviens nuvarande territorium redan under geto-dakisk tid. Den har en relativt blek färg, med delikata, lätta tanniner och en smak av kryddiga bär. Den har anpassat sig särskilt väl till de soliga kullarna i södra Moldavien.
Vetenskapliga data (P. Ungureanu, 1960; P. Macarenco, 1988) visar att sorten Rară Neagră odlats sedan urminnes tider på många orter i Moldavien. De bästa och mest berömda vinerna av denna sort framställdes i orterna Purcari, Răscăieți, Leuntea, Talmaza och Căușeni – samtliga inom det område som avgränsats för Ștefan Vodă SGB. Rară Neagră var en av de första sorterna som togs upp i Republiken Moldaviens katalog över växtsorter, år 1946.
Ursprung: resultat av folklig selektion; druvsorten kan dateras till geto-dakisk tid.
Synonymer: Băbeasca neagră, Căldărușa, Rășchirata, Serecsia, Crăcănată, Neagră băbească m.fl. I Rumänien har namnet Băbească Neagră fått stor spridning sedan 1950, i Moldavien Rară Neagră, och i Ukraina och USA kallas sorten Sereksia/Sereksiya.
Bland Stefan cel Mares (Stefan den store) favoritviner fanns vinet av denna sort som framställdes i Nicorești (i dagens Galați).
Utbredning: odlas i Rumänien, Moldavien, Ukraina och USA. Den globala areal som sorten upptar är cirka 2 300 ha.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): fjärdeplatsen bland de inhemska sorterna sett till areal; 102 ha, varav 24 ha registrerade för produktion av vinprodukter med SGB.
Vinerna är lätta, mindre extraktiva och med fina tanniner, med dominerande aromer av nyponros, röda vinbär och vilda björnbär. Tack vare sin höga syra lämpar sig Rară Neagră för att framställa mousserande rosé- och rödviner, unika i smak och arom.
Nyförädlade druvsorter
Legenda
Ursprungsland: Republiken Moldavien; framtagen 1975 av Republiken Moldaviens nationella institut för vinframställning och vinodling.
Kartlagd och klassificerad 2003, införd i IȘPHTA:s sortsamling och i Republiken Moldaviens register över växtsorter.
Upphovsmän: N. Guzun, P. Nedov, B. Găină.
Ursprung: korsning av bordsdruvsorten Royal Vineyard (England) med den rosa Traminer-sorten (Österrike).
Synonymer: Moldavisk Traminer (inofficiellt).
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): inga registrerade arealer (inofficiellt 10 ha).
Viorica
Sorten Viorica klassificeras som en aromatisk sort.
Ursprungsland: Republiken Moldavien.
Ursprung: Viorikas föräldradruvor anses vara en hybrid av franskt ursprung, Seibel 13-666 (modersplantan), och en italiensk sort som betraktas som en röd muskat, Aleatico (fadersplantan). Båda föräldrarna är röda sorter. Seibel tillhör kategorin hybrider som skapats genom korsning av vilda vinodlingskulturer från Amerika och Europa. Syftet var att uppnå motståndskraft mot temperatur, mot olika svampsjukdomar (gråröta, mjöldagg m.m.) och mot skadeinsekter såsom vinlusen (phylloxera).
Går tillbaka till 1969; forskare: Guzun N., Olar F., Tsypco M., Konovalova A., Nedov P.
Värt att notera: dessa hybrider innehåller inga halter av malvidindiglukosid som överskrider de lagstadgade gränsvärden som fastställts av EU, och utgör därför ingen fara för konsumentens hälsa.
Viorica-druvan ingår i Republiken Moldaviens katalog över växtsorter under kategorin vita vinsorter, och är även införd som vinsort i den internationella katalogen över druvsorter (Wiorika). Druvan odlas på Moldaviens territorium, men förekommer även i Ukraina, Ryssland, Tjeckien, Ungern och Bulgarien.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): 95 ha, varav 26 ha registrerade för produktion av vinprodukter med SGB (inofficiellt 152,7 ha).
Druvsorten Viorikas namn ska inte förväxlas med namnet på en tidigare sovjetisk vinblandning bestående av Fetească Albă, Rkațiteli, Riesling och Cabernet Sauvignon. Viorica-vinet ärvde sin faderliga karaktär från den italienska, röda och doftrika sorten Aleatico.
Torrt Viorica-vin har en stråfärgad ton med gröna reflexer. Aromerna består av intensiva vita blommor, typiska för muskatsorten, såsom akaciablommor, jasminblommor och lindblommor. Ytterligare inslag av citrus, litchi, gula äpplen och kanderade aprikoser kan förekomma, liksom toner av timjan, basilika och andra torkade örter.
Codrinschi
Ursprungsland: Republiken Moldavien; framtagen av moldaviska forskare mellan 1955 och 1975.
Efter 40 års forskning och observationer av dess utveckling godkändes sorten Codrinschi och infördes 2005 i katalogen över druvsorter på andra sidan Prutfloden.
Ursprung: korsning av sorterna Cabernet Sauvignon och Rară Neagră.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): 152,9 ha.
Från sina ädla föräldrar Cabernet Sauvignon och Rară Neagră ärvde sorten Codrinschi en väldefinierad struktur med hög koncentration av fenoliska ämnen, särskilt i ungt vin (2 048 mg/dm³), samt ett högt innehåll av antocyaniner (507 mg/dm³) och hög extrakthalt. Detta placerar den någonstans mellan sorterna Cabernet Sauvignon och Merlot.
Codrinschi-vin utvecklar aromer av mogna, mörka och söta frukter såsom körsbär, björnbär och svarta vinbär, berikade med inslag av blomdofter, violer och torkade löv. Beroende på mognadstid och vilka fat som används kan det även rymma toner av vanilj.
Alb de Onițcani
Ursprungsland: Republiken Moldavien.
Ursprung: Framtagen 1960 genom pollinering av sorten Cili Chiuliabi (en druvsort från Dagestan) med en blandning av pollen från Sao Villar 20-336 och Seianeț 244 (andra generationens ättling till sorten Pinot Blanc). År 1976 antogs den för statlig provning av växtsorter.
Sorten togs fram av en grupp forskare från Jordbruksinstitutet i Chișinău och Forskningsinstitutet för vinodling och vinframställning vid den vetenskapliga produktionssammanslutningen ”Vieru”.
Upphovsmän: D. Verderevschi, C. Voitovici, I. Naidenova.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): 242,6 ha, varav 202 ha registrerade för produktion av vinprodukter med SGB.
Sorten användes mestadels för produktion av destillat. I dag framställs torra viner av god kvalitet till följd av de senaste årens klimatförändringar.
Riton
Ursprungsland: Republiken Moldavien; godkänd under 2000-talet.
Ursprung: En av sortens ursprungssort är Villard Blanc – en fransk hybrid framtagen av trädgårdsodlaren Bertille Seyve i syfte att motstå svampsjukdomar (kallas även Seyve Villard 12 375). Den andra föräldern uppges vara Rhenriesling (Rhin Riesling).
Det är en nyförädlad sort, den yngsta och minst utforskade, men med stor framtida potential.
Areal i Republiken Moldavien (RVV, 2019-12-30): 174,5 ha.
Vinerna från sorten Riton har en komplex arom med en uppfriskande, mineralisk fräschör.
